| Vår målsättning under denna tid har varit att utreda och klargöra vårdprocessen inom ungdomspsykiatrin, från och med att ett problem uppdagas till avslutandet av vårdförhållandet.
Målgruppen består av alla ungdomar i 15 -19 års ålder (+/- 3 år). Vården kan vara förebyggande, akut eller långvarig, och alla problematiska frågeställningar hos den enskilde klienten bör tas i beaktande.
Vi diskuterade konkret problem i själva vårdprocessen, men även samarbetet mellan olika instnser. Nämnas bör samarbetet med den sociala sektorn, där gruppen upplevde ett de huvudsakliga bristerna finns. Konkreta lösningsalternativ inom den sociala sektorn för omsorgen av ungdomar upplevdes som bristfällig. Även samarbete och ingormation vård- och socialvårdpersonal emellan kunde förbättras. Guppen anser vidare att en svårighet föreligger i fråga om hur mycket information man kan utlämna till densociala sektorn och huruvida dett infomationutbyte leder till gott samarbete. Resursbristen inom själva vårdnätvekrket diskuterades också, då nyckelpersoner som skolkurator helt fattas i kommunerna Nagu och Iniö, och skolpsykolog inte finns i Åboland. Detta betyder att lärarnas roll som "uppfångare" förstärks, och skolpsykologfrågorna sköts av 3 psykologer i området med vida arbetsfält. I Åboland finns heller inte någon specialläkare inom barn- eller ungdomspsykiatri. Däremot finns det en 60 % tjänst inom specialisering till barnpsykiater.
Vårdprocessen inom ungdomspsykiatrin i Åboland:
Den första vårdarkontakten i processen är av naturliga skäl där problemet uppdagats. Men vem som helst kan egetligen fungera som "uppfångare". Givetvis kan även den som äger problemet på eget initiativ söka hjälp. Nyckelperoner här är ändå elevvårdsgruppen i skolan, skolhälsovårdaren, skolkuratorn, skolläkaren, lärarna och föräldrarna. Samarbetet mellan elevvårdsgruppen, och skolhälsovårdaren kan betraktas som speciellt viktigt. Då ett problem kommit till kännedom är det viktigt att vårdprocessen kommer igång. Det naturliga kunde vara att "uppfångaren" tar kontakt med skolläkaren, som eventuellt konsulterar ÅMVC. Den mest allmänna vårdkontakten sker ändå inom öppna vården på ÅMVC:s barn- och ungdomsmottagning.
Skolläkaren kan även-vid behov remittera klienten till psykiatriks avdelningsvård för utredning. Kontakten til ÅMVC kan ske uten fomaliteter. Dock är det alltid viktigt att ange en referensperson, som är insatt i problemet och kan konsulteras vid behov.
Alternativ vid psykiatrisk avdelningsvård i Åboland idag är inte många. De enda vi kan välja mellan är:
- ungdompsykiatriska avdelningen på AUCS
- Ekåsens ungdomspsykiatriska avdelning
- Halikko
Viktigt att tänka på då klienten överförs från en vårdinstans till följande, år att överföringen sker så smidigt som möjligt. Åtföljande överföring (saattaen siirrettävä) är ett begrepp som används här. Vid varje överföring är det ytterst nödvändigt att det går "som tåg på räls". Hål får inte uppstå, vilka individen kan falla igenom!
Den fortsatta vården:
- i mån av möjlighet sker den med initialkontakten
- ÅMVC:s barn- och ungdomsmottagning / hvc-psykolog
- Folkhälsans ungdomspolliklinik (polikllinikavgit)
- privatterapeuter (bekostas av Folkhälsan, Valtava, den privata plåboken, socialsektorn (dock utopistiskt))
- familjeboende /stödboende / samordning med sociala sektorn (föga resursee finns här att tillgå...)
Handledning får heller inte flömmas bort! Det är viktigt att iakttaga nödvändigheten av handledning på alla nivåer. Detta är en förutsättning för att god vård skall möjliggöras!
I sin helhet består ungdomspsykiatri-gruppen av:
-
Ylisirniö Ulla, läkare ÅMVC, Pargas
-
Hermanssons Ralph, psykolog ÅMVC, Pargas
-
Sjöholm Christina, psykolog Pargas hvc
-
Wretdahl Inger, psykolog Kimitoöns hvc
-
Fihlman Marika, hälsovårdare Kimitoöns hvc, Hitis
-
Oksanen Bodil, skolhälsovårdare Pargas hvc
-
Palmgren Eva, hälsovårdare, Nagu hvc
-
Nyberg Sofia, psykologpraktikant, ÅMVC
|
